Hästhantering på ridskolan

Varför lär man inte ut unga tjejer och pojkar riktig hästhantering redan på ridskolan? Elisabeth och jag har snackat en del om det här. Jag minns när jag red på ridskola som liten. De stackars hästarna var såklart ofta griniga efter att ha arbetat tre lektioner i rad, följt av meningslös tid i en trång spilta. Att gå in i en box tyckte jag var okej. Men spiltan var jag livrädd för. Blev sparkad en gång när jag skulle gå in och kände alltid så starkt hur hästarna ogillade livet på ridskolan... Så varför skulle de vara snälla mot ännu en jobbig, osäker elev? Jag såg hästarna stå ute i hagen en enda gång under de åren jag red där, helt sjukt.

På ridskolan gör personalen ofta stallregler för att inte olyckor ska ske. Men det är sällan man får veta varför de reglerna finns... De flesta barn förstår inte hur hästen fungerar med beteende och instinkter. Men inte för att de är just barn, utan för att ingen någonsin lär dem! Jag önskar så innerligt att det fanns någon på ridskolan lärde mig allt om god, naturlig hästhållning. Det skulle ha gjort mig till en så mycket bättre ryttare och hästmänniska. Min tid på ridskolan kan jag nästan kalla bortkastad, förutom att det gav mig lite hästvana.
 
På lektionerna fick vi i princip bara "åka" häst. När ridläraren uttalade ordet "galopp" så började hästarna galoppera automatiskt för att de redan visste vad ordet betydde. Någon gång ibland hade vi teorilektion, men då fick vi lära oss vad varje del på sadeln hette. Det skulle ha varit en utmärkt tid för lite horsemanship! Ridskolan sätt att försöka undvika olyckor tror jag snarare har en motsatt effekt... Ungar springer runt och skriker, in och ut genom boxarna, förstår inte alls hur hästen kan reagera, matar med en massa godis och kelar för att bli hästens vän. Sedan blir de sparkade för att hästen tycker att barnen tränger sig på för mycket. Och efter det varnas alla elever för att just den hästen kan vara aggressiv i boxen.
 
Bara tänk hur mycket längre jag skulle ha kommit om någon hade lärt mig hur hästen fungerar på riktigt! Då hade jag blivit mer självsäker i ridningen/hästhanteringen och förstått mig på olika situationer där det krävs lite logiskt tänkande. Istället får jag göra det nu, när jag är fullvuxen och när hjärnan har svårare att få saker att sjunka in. Det var precis samma sak när jag gick i lågstadiet. Jag är dålig på matematik och det är inte konstigt - för ingen lärare tog sig tid att hjälpa mig. Mamma berättade att hon var på utvecklingssamtal och lärarna sa att "det går så bra för lilla Kristin!". Sedan var jag sjuk i några veckor och fick hem alla skolböcker. Då såg mamma att jag hade kluddrat över varenda sida i matematikboken, hur sjukt är det inte att ingen lärare lade märke till det?
 
Jag tror att ju längre tid ridskolorna fortsätter med sina tysta säkerhetsregler, desto fler vuxna ryttare kommer vi se i framtiden som inte vill eller kan hantera sina hästar naturligt och bra. Det är så viktigt att man lär sig rätt från allra första början! Att "de bara är barn som vill ha kul" är ingen ursäkt... Hästar är inga leksaker, de är precis som oss - riktiga djur med känslor. Och de ska vi respektera. Då kommer man väl också få se vilka som är intresserade av hästar på riktigt - de som tänker "tråkigt att lära sig om hästhantering" kommer uppenbarligen sluta, och de som blir ännu mer intresserade kommer istället bli bra hästmänniskor.

Lickin' Dolly

En av två-åringarna på gården, Dolly, har tydligen börjat slicka på allt och alla. Jag tycker att det är så otroligt gulligt! Jag blev helt till mig när hennes gigantiska, mjuka tunga slickade på mina händer. Vet inte varför hon har börjat med det, kanske gillar hon saltet eller kanske är det för att hon har blivit äldre, en efter-bebis-fas?

Hello horsy

Jag, mamma, pappa och syster åkte ut till gården för någon vecka sedan bara för att hälsa på hästarna och Elisabeth efter ett långt vinter-break. Vi stannade bara en kort stund, men det var mysigt att vistas bland de stora, snälla djuren igen. Prinsen såg ut att ha vuxit extra mycket, men det är väl bara för att jag inte hade sett honom på några veckor.
 

Heja februari

Vad jag längtar till sommaren nu! Tänk vad härligt när våren kommer och solen börjar värma på riktigt. De två ultimata vårdofterna träder fram: grus och mossa. Och sedan kommer den underbara, varma sommaren. Har nyss tittat igenom en massa bilder av gården och hästarna från i somras, det var så himla fint där ute med alla gröna träd och växer. En av de största anledningarna till varför jag längtar till våren/sommaren är att man kan börja rida normalt igen. Nu är det så halt, slaskigt och snöigt överallt så det går inte. 
 

Hästfilosofi (om ledarskap, dominans, respekt och lydnad)

En sak som jag har tänkt på ett bra tag... Hur det fungerar med ledarskap, dominans, respekt och lydnad mellan djur och människa. De fyra orden har helt olika betydelse, men verkar blandas ihop rätt mycket. I de flesta sammanhang har vi människor en ledare. Chefen på jobbet, den mest populära i kompisgänget, många gånger mannen i familjen. Men där finns alltid utrymme för förändringar, ledaren är oftast öppen för förslag och kan diskutera andras idéer. Personen som dominerar förväntar sig däremot de andras lydnad till hundra procent och tolererar inte andras egna viljor. Som en diktator i ett krigande land.

Så vad är respekt och lydnad enligt er? Måste man respektera för att lyda? I hästvärlden verkar vi ha hängt upp oss just på att hästen ska lyda. Naturlig hästhållning har blandats ihop med trickträning, vissa tror att det är man tränar NH när hästarna tvingas böja på sig och buga hit och dit. God hästhållning är att göra det så naturligt som möjligt för hästen i fångenskap. Att överkomma rädslor, få ett lugnt psyke, lära sig att lita på människor, att få ridas och leva naturligt med många hästkompisar. Det tycker i alla fall jag... Att lära hästen vifta på frambenet och stå på knäna känns inte så naturligt.

Om en häst respekterar sin ryttare beror väl helt på hur ryttaren tar hand om/rider hästen. En häst som ständigt utsätts för smärta med dubbla bett och obekväma rörelser (som till exempel rollkur) tror jag rent ut sagt hatar sin ryttare! Hästen förklaras som "en riktig lydig häst som respekterar ryttarens viljor". Nej det gör den inte. Och jag lovar, om den hästen någonsin får nog och bockar av ryttaren så får den en ny benämning: galen.

Hästar söker alltid ledarskap och därför fungerar rangsystemet så bra. Visst bestämmer ledaren det mesta, får sin mat först och knuffar bort andra hästar när de kommer för nära. Men den är ingen ondskefull tyrann, det är vi människor som lyckas sätta oss i den positionen. Och rangordningen, den kan ju alltid ändras. Hästen som är högst i rang skyddar sin flock, om de måste fly ser ledaren till att de långsammare hästarna hänger med, och därför utsätter ledaren sig själv ofta i fara. DET är äkta ledarskap. Människan vill däremot bara se tuff ut i de flesta fallen. Jag har sett att i många rodeo-tävlingar flyr människan för sitt liv när tjuren attackerar hästen, som får lida till döds eller svåra skador för att människan skulle demonstrera sin självsäkerhet. Det är inte ledarskap någonstans.

Hästen är vår kära vän, inte vår slav. Den ställer upp på det allra mesta och har inte så mycket att säga till om. Det minsta vi kan göra är att visa vår uppskattning och spendera lite tid med djuret utan att kräva någonting alls från det. Visst ska hästen jobba om man ber om det. Men innan, mellan och efter arbetet kan väl de vardagliga sakerna ske lite grann på bådas villkor i alla fall?Låt oss lätta på kontrollbehovet! "Behandla andra som du själv vill bli behandlad" gäller även för våra underbara, pälstäckta vänner.
 
Avslutar med "hästens bön" som jag har publicerat tidigare här i bloggen.

The Horse's Prayer

I'm only a horse, dear master, but my heart is warm and true.
I'm ready to work my hardest, for the pleasure of pleasing you.
Good corn, hay and water, are all that I wish to ask.
And a warm dry bed to rest on, when I've finished my daily task.
Don't strike me in needless anger, if I'm slow to understand,
But encourage my drooping spirits with a gentle voice and hand.
Finally, oh my master! When my health and strength are gone,
When I'm getting old and feeble, and my long life's work is done.
Don't sell me to cruel or strange owners, to be slaved to my last breath,
But grant me the untold blessing of a quick and painless death.
That, as you have always found me a patient and loyal friend,
The years of my faithful service may be crowned by a peaceful end.
I plead in the name of the Savior, who cares when the sparrows fall,
Who was born in a lowly stable, and knows and loves us all.

Your faithful and loving friend,
The Horse

It has arrived

Igår kom paketet som jag har väntat på i veckor. Min Jonah Thompson Native American Flute! Handgjord in i minsta detalj av Jonah Thompson (native american) från USA. 18", A-minor, six holes, eagle totem med en wild turkey feather. Så vacker. Och ljudet, det är helt makalöst. Flöjten är gjord av pine, alltså furu. Man kan välja att få flöjten "cedar stained", men jag vill ha min flöjt i sin originella träfärg. Den dagen jag äger en cedar looking flute så ska det vara äkta cedar. Dessutom gillar jag verkligen den blonda färgen.
 


"Navajo" är en stor NA-stam i USA. Jonah Thompson är Diné (betyder Navajo på Navajo-språk) och jag tycker att det är väldigt fint att det står inristat på flöjten.
 
Skyddsdjur: Eagle. Jag kunde välja mellan bisonoxe, varg, björn, häst, sköldpadda, vädur och bergslejon. Men det var just örnen som jag fastnade för, ni vet när man får den där magkänslan att det är rätt.
 
En wild turkey-fjäder.

Rick Gore Horsemanship - Herd Behavior



Rick Gore visar vanligt herd behavior (flockbeteende kan man kalla det), han observerar alla dessa hästar och talar om vad som händer, spännande vare sig man är hästintresserad eller inte. Personligen så älskar jag att iaktta en flock, för man ser väldigt tydligt och väldigt direkt hur rangordningen är. Jag tycker att människan inte ska lägga sig i för mycket i flockens beteende eftersom det handlar om hästarnas naturliga instinkter, men det Rick Gore gör i sina videos är ändå väldigt bra. Han visar helt enkelt hästarna att han är högst i rang så att de respekterar honom och litar på honom.

Det han också fokuserar mycket på är att flocken ska kunna äta tillsammans i harmoni. Förr skulle jag inte bry mig så mycket om just det och tänka att hästarna får väl sköta sitt rangsystem själva, men nu är jag mer upplyst. Det blir mycket säkrare för en människa att stå i mitt i en hästflock - som en del av flocken - om hästarna har lärt sig att man inte behöver knuffa undan varandra hela tiden. Det leder ju lätt till att någon häst blir tillsagd, biten/sparkad, springer iväg och råkar stöta in i någon. Inte en trygg omgivning för en människa. Inte hästarna heller för den delen. Men de djuren råkar ju vara lite större och lite starkare...