Lyckad hästdag!

Idag har jag ridit både Kajsa och Lillen. Först Kajsa, i ridhuset. Det var en fin dag för en uteritt men inväntade att Tania skulle komma så det kåndes bäst att stanna kvar på gården. Vi tränade på att backa, skritta och vara mjuk, trava med samlade sekvenser och lite galoppfattningar. Jag upplevde världens mirakel när jag provaed på att räkna taken på gångarterna, samt att fokusera starkt på tanken. Vilken känsla! Jag räknade 1-2-1-2 i traven och när jag ville galoppera ändrade jag bara räkningen till 1-2-3-1-2-3 och Kajsa tog galoppen direkt, bara på min tanke, andning och energi! När jag räknade sakta galopperade hon jättelångsamt, som en äkta pleasure-lope och när jag ökade takten på räkningen ökade Kajsa rejält. Så himla häftigt, jag kände hur polletten riktigt trillade ner. I alla fall denna pollett. Det är tydligt att Kajsas svåra varv är det vänstra för där ville hon knappt ta galoppens alls, trots vår naturliga teknik. Men i slutändan lyckades vi med en fin fattning även där och när hon bröt av till trav i lugn och kontroll fick hon en massa beröm. ♥

En annan sak som hjälper mig massvis att inte tänka att "nu ska vi sluta galoppera", utan istället "nu ska vi börja trava"! Jag läste det på nätet och budskapet är så otroligt klokt, att man ska börja något på det viset man vill, istället för att bryta av eller sluta och sedan befinna sig i ett mellantingläge av hets och ovetande. 

Detta tankesätt hjälpte också jättemycket i slutet när jag skulle skritta av. Normalt blir Kajsa så triggad  av trav och galopp att hon har svårt att varva ner i skritten efteråt, för minsta rörelse från mig tror hon då är en indikation på trav. Men nu räknade jag lugnt 1-2-3-4 och verkligen slappnade av själv, andades djupt och tänkte "Nu skrittar vi, trötta och färdiga", och då varavade hon ner direkt.

Kajsa fick sin mat i stallgången och sedan bytte jag in henne mot Lillen. Borstade, piffade till och sedan longerade jag bara fyra-fem varv i ridhuset för att kolla hans sinnesstämning. Han var uppmärksam och sansad, så jag sadlade och sedan satte jag upp nästan direkt! Tania fick hjälpa till att hålla emot stigbygeln på andra sidan för Lillen är tunnare än Kajsa och hålen på tie-strapen räcker inte till haha. Måste göra fler hål någon dag. Sadeln sitter bra så den inte glider av, men inte tillräckligt spänd så den håller sig rak medan jag sitter upp.

Jag bestämde mig för att inte överanalysera situationen så mycket utan red på ganska direkt. Han var lite svårstyd i början och ville gärna hålla sig nära Tania som hade allt godis haha. Men vi skrittade omkring flera varv i ridhuset och tränade samtidigt på att styra, svänga, göra halt och börja gå. Han var så himla duktig! Sedan kände jag för lite trav så vi körde på. Lite nervös då vi inte travat på hela vintern och hade bara hunnit påbörja det i höstas. Men Lillen tog det galant. Älskar hans mjuka och långa steg! Inte riktigt i balans ännu, vi är lite överallt och styrningen är trixig, men han var lyhörd, följsam och snäll hela vägen och det är det som räknas. Vi provade även på att backa för första gången och det var inga problem. Är så oerhört stolt över min lillgrabb! Säger jag nu... nästa gång kanske jag ligger med ansiktet i sanden haha. 

Lillen blev lite pigg i traven vid några tillfällen. Fast jag välkomnade det mer än något annat, lite framåtbjudning är alltid bra och eftersom han knappt vill galoppera när jag står på backen så ser jag ingen större risk att han vill dra iväg med mig ännu... Jag undrar verkligen om, eller kanske rättare sagt när, han kommer få sitt första utspel med mig? Någon gång lär han väl vilja prova på att få av mig, eller känna sig superpigg och glad att han bockar iväg av iver. Time will tell... Hittills har han i alla fall varit världens finaste grabb och det känns så kul att vi börjar komma någon vart. ♥

Efter ridningen fick Lillen sin mat i stallet och sedan krattade jag och Tania lite högar i hagen. Nöjd och belåten efter båda hästarna tränade, matade och glada!

Kommentarer
Postat av: Klara Forsström

Jag förstår inte varför jag gång på gång tappar bort din blogg?! Men nu är jag här igen och förhoppningsvis klamrar jag mig fast lite hårdare den här gången ;)

Svar: Haha men detsamma! Man går in på bloggen och ba "ÅH så härligt denna ska jag spara!" sedan glömmer man bara bort det och tycker att något saknas i blogglivet... ;) Kul att du är tillbaka, ska in och uppdatera mig på din nu haha!
KS Horsemanship

2016-04-20 @ 20:49:32
URL: http://klaraforsstrom.wordpress.com

Kommentera inlägget här:

Namn:


E-postadress: (publiceras ej)


URL/Bloggadress:


Kommentar: