En avslappnad, sömnig Kajsa.

Igår var jag hos hästarna i bra många timmar, umgicks mest med dem i hagen. När mörket började falla gick jag in i ligghallen. Lillen hängde på och visade så tydligt att han ville ha närhet. Var jag än ställde mig följde han efter och lade sin sammetslena mule mot min axel. Jag satte på huk och vi utbytte luft med varandra, min näsa var helt inborrad i hans gigantiska näsborre och vi andades djupt tillsammans. Jag kliade honom i ansiktet tills han höll på trilla ihop av trötthet, hans ögon flackade och underläppen hängde. Så höll det sig ett bra tag tills han piggnade till och sträckte på ryggen så det knakade högt. Jag gick ut och Lillen placerade sig istället vid foderhäcken för lite kvällsmat.

Senare hände något helt magiskt! Jag gick återigen in i ligghallen och denna gången följde Kajsa efter mig. Kajsa har alltid varit mycket reserverad och på sin vakt, och kroppslig närhet han inte riktigt varit hennes kopp té. Dessutom har hon nästan alltid varit ledarsto och därmed varit den som hållit vakt. Men nu ville hon vara med mig och höll sig nära, trots att hon gärna undvek kroppslig kontakt. Plötsligt vände hon sig om, fällde ihop sina fjantiga med och lade sig ner!!! Jag höll på att smälla av, sådan glädje! Det är otroligt sällsynt att mina hästar, men framförallt Kajsa, ligger ner i min närhet. Vi har inte riktigt kommit till den punkten där det är en helt normal sak och har inte heller direkt gjort något för att utvecklas på den fronten. Men nu kände Kajsa uppenbarligen att hon var trygg nog med mig för att lägga sig, tätt intill. Försiktigt satte jag mig mer bekvämt och där satt/låg vi. Länge, säkerligen över en timme. Efter en stund klappade jag henne försiktigt på halsen och huvudet. Hon var lite skeptisk men lät mig. Det tog inte lång tid förrän hon blev helt bekväm med att jag fick röra, klappa och klia. Jag kröp bakom henne och strök mina händer längst hela hennes kropp. Det är så annorlunda att se och känna sin häst när den ligger på backen. Kroppen känns konstigt nog ännu mer gigantisk när den är ihopfälld på marken. Så förtrollande att vara med sin älskade häst i sådant tillstånd! 

Efter en ordentlig tupplur började hon veva med svansen i spånet, lade ner huvudet och tog sig en härlig rullning. Sedan reste hon sig upp och gäspade cirka en miljon gånger. Ingenting slår dock den gången för ett par år sedan när Kajsa sov så himla djupt att hon låg och sparkade i sömnen, gjorde töntiga gnäggljud och vibrerade med läpparna. Alldeles nergrävd i halmen. Då måste hon ha drömt om något riktigt spännande! 

Det tog emot att ta fram kameran och slå på blixten, men var ju tvungen att föreviga stunden. Tur att Kajsa låg och blundade ändå, hon verkade knappt märka av när bilden togs...
Kommentarer
Postat av: Tove Lindgren

Hejsan,
Jag heter Tove Lindgren och jobbar med ett företag som hjälper bloggare att få betalt för att skriva valfria inlägg inom passande ämnen.
Om du kan tänka dig att skriva ett inlägg mot betalning så får du gärna maila mig på tove.lindgren@pvmmedia.com så kan jag skicka mer information.
(Även ni andra som driver bloggar är välkomna att kontakta oss).
Åldersgräns 16 år.
Mvh, Tove

2016-01-26 @ 11:21:19

Kommentera inlägget här:

Namn:


E-postadress: (publiceras ej)


URL/Bloggadress:


Kommentar: